Burås Innebandy

Mantrat innan matchen var "piska Pixbo, piska Pixbo" - klarar du av att säga det snabbt tjugo gånger i följd så är en bortamatch i Wallenstamhallen en baggis i jämförelse. Pixbos tredjelag är ett juniorlag som har framtiden för sig, och kvaliten på laget brukar variera en hel del mellan säsongerna. Årets upplaga har gjort ganska bra ifrån sig och låg på en fjärdeplats i tabellen inför söndagens match. 

Burås kom till matchstart med viss centerbrist - det var alla möjliga sorters ursäkter och födelsedagskalas på gång - så förutom rutinerade HJ fick Clara axla centerrollen baserat på tidigare erfarenheter för några år sen, liksom Sandra, som nog gick på allmän kompetens. I övrigt kunde konstateras att två spelare i Burås var minst dubbelt så gamla som Pixbos äldsta lirare. Coach Erik tog fasta på detta och baserade strategin bland annat på att försöka få de förmodat omogna motståndarna ur balans, både fysiskt och psykiskt. 

Pixbo inledde matchen som väntat, med full fart och aktivt passningsspel. Burås jobbade bra i sitt försvar men hade lite svårt att ta sig uppåt i banan. Efter fem minuter var det dags för boxplay, och tyvärr innebar det att Pixbo kunde ta ledningen efter att ha prickskjutit upp bollen i borte krysset ur snäv vinkel. Spelet fortsatte med ett fortsatt knappt Pixboövertag, men Green Giants jobbade sig så sakteliga in i matchen och känslan i periodpaus var inte så tokig trots allt.

Och känslan gav utdelning nästan direkt i andra perioden. Jannice visade vägen genom ett hårt backskott som lite turligt studsade på en Pixbovad och in i mål (äntligen dags att få skitmålen med oss!), och inte ens tjugo sekunder senare fick Vickan chansen att bomba in 2-1 från slottet. Operation "Skaka om junisarna" hade börjat. Fast det skakades lite tillbaka först, när Pixbo fick kvittera några minuter senare. Det följdes något senare av ett powerplay för Burås, som inte var så tokigt men som inte resulterade i några mål. Spelmässigt var perioden jämn med visst övertag för Burås, vars tyngd och lugn började lysa igenom allt mer. Det gav utdelning i sextonde minuten då West snyggt spelade fram HJ framför mål och ledningen var återtagen. Därför var det tråkigt att Pixbo fick roffa åt sig bollen bakom Buråsmålet och forcera in 3-3 när bara en halvminut återstod av perioden.

Men eftersom Burås är så himla mogna och rutinerade så var det ingen som hängde med huvudet för det. Trenden var uppåtgående och segervittring fanns. Tredje perioden drog igång och Burås vann allt fler bollar från ett Pixbo som visserligen höll i sitt spel som tidvis förvirrade Buråsförsvaret - det flängde rödvita spelare fram och tillbaka överallt - men hemmaavsluten var oftast inte så vassa att det var nån större fara. Efter halva perioden gjorde Tornet 4-3 och Pixbo tog inte helt oväntat timeout för att försöka göra några genidrag. Coach Erik var förberedd: "De är stressade, nu kommer de gå ner på folk, så då gör vi det också". Kort och gott. Jossan hade hittills tillbringat matchen förutom box- och powerplay på bänken i sällskap med som tejpade fot, men kom nu in i matchens slutskede för att hålla lite koll. 

Och koll hölls det. Burås spikade igen hemåt resten av matchen och lyckades trots eventuella genidrag från Pixbo peta in inte mindre än tre mål till. Ett trycktes in av Sandra efter massiv press i powerplay, och de övriga två var båda otroliga delikatesser av Malin "Fiskarn" Westerberg. Ensam framför mål (oerhört otaktiskt av Pixbo att lämna en sån spelare utan bevakning) fick hon långa backuppspel. Första målet knackades in med ryggen mot mål och det andra var en otroligt vacker och iskall lyftning över Pixbos målis.

Segern satt som en smäck och var mycket efterlängtad efter ett gäng frustrerande matcher utan poäng trots bra spel. Pixbo går ofta bra i serien men av nån anledning brukar Burås kunna prestera bra mot dem. Det har snackats babyhull mot kärringfett tidigare, och kärringfett är uppenbarligen det bästa motmedlet mot babyhull. Det och den oerhörda mognad som Green Giants besitter, förstås.

Pixbo utsåg Malin till matchens lirare, vilket var välförtjänt med tanke på snyggmålen. Vickan blev utsesdd till Buråshjälte efter ett ha gjort en grym match där hon spelade mycket starkt och vann bollar både uppåt och nedåt i banan. Förutom dessa två gjorde Sofie en väldigt bra match där hon sprang poch sprang och vann mycket boll på offensiv planhalva. Och så cred till de båda centervikarierna Sandra och Clara, förstås.